Mycket har hunnit hända sen jag skrev sist. Vårt efterlängtade mirakel tittade fram den 14 augusti 2011. Då blev jag mamma och vår son kom till världen. Det var kärlek innan första ögonkastet. Jag visste innan han föddes denna grabb kommer jag älska mest i hela världen och att han kommer betyda allt för mig och min sambo. Mycket riktigt den kärlek som jag kände till vår son är så ofantligt stor. Jag minns första gången jag fick se honom. Dom rullade ut mig från operations salen väcker mig en kort stund från nedsövningen så jag får se honom. Ser att vår sambo håller i honom miraklet och hör hur sjuksystrarna vagt säger något om att jag ska få se min son för första gången. Den lycka, glädje när jag såg honom är så ofantligt stor för kunna sätta ord på. Det är mitt bästa ögonblick och minne jag har i mitt liv. Han var så fin när han låg i sin pappas famn omvirad i en filt/täcke med pampersmössa på och hade öppna ögon. Det var det finaste barnet man kan föreställa sig. Jag minns det så klart. Sen så rullade dom vidare mig i korridoren och jag sövdes ner igen. Så det var en kort stund av helt obeskrivlig lycka. Sen skulle det dröja 3,5-4 h tills jag fick hålla honom i min famn för första gången.
Som ni förstår blev det kejsarsnitt, akut kejsarsnitt. Jag kommer skriva mer detaljerat om hur förlossningen gick till väga en annan gång. Just nu ligger jag sömnlös efter vår älskade son som fortfarande sover bredvid mig väckte mig då han ville amma men jag var för kissnödig för att somna om, gick på toa och sen var det kört.

Jag önskar jag hade skrivit mer under graviditeten och tiden tills nu. Det har inte funnits tid eller lust till det. Nu har mitt liv som mamma äntligen börjat ge mig lite egentid. Och att denna blogg finns som en App finns det inget hinder längre att inte skriva. Det är så mycket som snurrar i ens huvud fram och tillbaka så det kan vara skönt att få skriva av sig lite.

Idag väntar att åka till ett lekland med sonen och träffa vänner där som tar med sig sin dotter. Vi har varit på leklandet en gång förut med sonen och han älskade det! Lekte i 2,5 h i avdelningen för barn från 0-6 år. Får se om han gillar det lika mycket idag. Det var så mycket nytt för honom att upptäcka och undersöka. Framför allt så gillade han gåstolen jätte mycket. Förmodligen för att vi inte har haft en sådan och att han kunde ta sig från punkt A till B själv. Då han inte går själv än. Håller man i hans händer går han överallt annars kryper han omkring eller går längst möblerna samt att han tycker det är jätte roligt att gå omkring med sin lekrullator som vi kallar den.

Nu ska jag försöka somna om. Om det nu är möjligt.

Var rädd om dig själv!
Kärleken till dig själv betyder mer än vad du tror. Ger mer du älskar dig själv ju mer kärlek kan du ge andra i din närhet. <3