Igår var vi till barnmorskan. Det togs blodprov, kissprov och blodtryck.

Innan vi åkte dit hade jag bara druckit ett glas proviva för att inte ha något i magen som jag kan spy upp. Allt gick jättebra, var lite vit i ansiktet till och från. Men ingen spya kom. Alla mina prover såg bra ut. Det enda tveksamma var järnet att det var nog lite lågt. När hon skulle ta blodprov så lyckades hon fylla ett halvt rör sen tog det bara stopp. Med tanke på min blodrädsla så av min erfarenhet så är det stressen som stoppar flödet. Så när hon höll på med nålen fram och tillbaka i mitt blodkärl kom jag på att jag inte andades och spände mig allt jag kunde så jag tog ett djupt andetag och började slappna av så kom flödet tillbaka igen. Efteråt kände jag mig alldeles svimmfärdig och då skulle vi ta mitt blodtryck. Så det vara bara att köra lite mentalträning i avslappning i huvudet för att lugna ner mig. Som tur var fick jag 10 min att lugna mig innan vi tog blodtrycket. Vilket låg på 110/65. Som ni förstår är ett bra värde. 

Hon bytte familjeläkare åt mig då jag inte har gått hos min på några utan valt att gå till AT-läkarna. Pga min husläkare och jag har inte en personkemi som stämmer överens. Så det kändes jätte skönt när hon ringde idag och berättade att jag hade fått den husläkaren som jag ville ha.

Det var tal om stolpiller igår eftersom det är inte alltid mina tabletter behålls i kroppen. Hon skickade genast med en kollega som skulle till sjukhuset gyn vilka tabletter jag skulle ha som stolpiller. Men tyvärr så gick det inte för att dom skrev bara ut stolpiller till dom som varit inlagda pga kräkningar/uttorkning. Så jag skulle höra av mig till min husläkare och se om han kunde skriva ut stolpiller till mig. Så länge jag kan kissa och få i mig någon slags vätska eller mat så tror nog jag att jag klarar mig. Bara köra på. Att spy tillhör vardagen nu för mig. Kommer vara konstigt den dagen då man kan dricka så mycket så ens törst släckts. Nu kan jag bara dricka några droppar åt gången för att behålla det i magen. Har märkt den enda maten som jag inte har kräckits upp är rostad macka så det är min standard frukost. Längtar efter den dagen maten smakar som den ska göra. Att slippa gå och ha en bismak i munnen. Och att ena dagen gilla en rätt och andra dagen tål man inte lukten av den.

Nu dröjer det många veckor tills jag ska till barnmorskan igen. Trodde man skulle dit på besök varje månad men så blev det inte. Det som väntar nu är ultraljudet i v17 sen ska jag kontakta barnmorskan efter det. Då ska vi mäta magen och lyssna på bebisens hjärtljud. Vilket kommer vara så otroligt häftigt. Sen v 28 då ska jag in och kolla socker hos barnmorskan. Man ska vara fastande sen 12 på natten, dricka en äcklig sockerlösning som barnmorskan beskrev det sen sitta på hos dom läsa tidning eller dylikt i två timmar och sen ta ett test. För att se om man har diabetes eller inte. Som gravid kan man inte ta hand om socker på samma sätt som andra förmodligen därför jag tycker allt sött är så otroligt äckligt nu eller dvs så fort det är lite socker i något känns det som det är 1 kg i det.

Jag blev gravid tack vare ägglossningtest. Så jag är ganska säker på vilket datum etc som jag blev befruktad. Hos barnmorskan räknar man från sista mensens första dag. Så när jag kollat upp på nätet där man kan räkna efter befruktningsdagen så ligger barnmorskan beräkning 1v före den jag tror på. Sen igår då sa hon samma vecka som jag trodde. Så det var skönt att jag slapp ta upp det. Jag gillar verkligen barnmorskan vi har fått. Hon är glad och lättsam samt att hon fixar saker åt en på en gång.

Oj vad klockan tickar på. Snart kommer sambon hem. Vi ska iväg på familjerådgivning idag. Nu kom han hem.

Så dags att göra sig i ordning.

Ge någon som du älskar en stor mysig kram.

Beröring behöver vi alla för att må bra.